Efter att mLearningprojektet har pågått i snart tre terminer, varav två i skarpt läge med eleverna i FP2b och ES2a/c, är det nu dags att påbörja uppföljningsarbetet. Litet tidigt menar somliga lärare, som ännu inte har hunnit göra allt de har tänkt sig tillsammans med sina elever. Påbörja och påbörja: uppföljningen kan sägas ha pågått kontinuerligt, i litet olika former, men går nu in i en annan mer aktiv, fokuserad och systematiserad fas.
Projektets bakgrund
I början av 2010 presenterade jag en projektidé om att utforska om och huruvida smartphones kan främja kommunikation och samplanering i skolverksamheten, öppna för fler uttryckssätt och innebära nya vägar till lärande.
Såväl skolförvaltningsledning som gymnasieskolans ledningsgrupp anammade idén. Ett ansökningsförfarande tog vid, som mynnade ut i att arbetslag, bestående av såväl lärare som övrig personal (rektorsassistenter, kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger) i anslutning till två klasser inom olika gymnasieprogram (ES och FP) valdes ut. Totalt omfattade projektet projektet 41 elever och 25 st ur personalen.
Ekonomiska ramar och tekniska förutsättningar
2010 innebar ett intensivt arbete för att finna vägar att kunna driva projektets inom tilldelade budgetramar, dvs. de maximalt 270.000 kr som förvaltningsledningen ämnade avsätta under projektets gång. För att kunna säkerställa en kontinuerlig och systematisk uppföljning av mobiltelefonernas användning eftersöktes en abonnemangslösning med Telia. En sådan lösning visade sig dock inte vara görlig, då ingen överenskommelse om månatligt utgiftstak kunde slutas. Lösningen blev istället att inom projektets ramar tillhandahålla kontantkort (Telia) till deltagarna, vilka den 15:e i varje månad fylldes på med 100 kr (personal) respektive 150 kr (elever). Kontantkortslösningen medgav fria samtal till Teliaabonnenter och 2500 fria SMS/månad. Till detta kom årvisa mobilsurfabonnemang (512 MB/månad) till en kostnad av 499 kr per deltagare. Kontantkortsupprättande och påfyllning samt mobilsurfslösningen omhändertogs av Telemäklarna i Piteå, vilka sedan har debiterat förvaltningen kostnaderna.
När projektet avslutas i juni 2012 kommer den totala kostnaden för abonnemangen att uppgå till strax under 135.000 kr. En abonnemangsberäkning per elev och månad visar sig uppgå till ca 200 kr.
I kommunens kostnader ingår vare sig projektledartiden, vilken förvaltningen centralt har burit, eller den tid som har avsatts för personalens kompetensutveckling och träffar.
I kostnaderna ingår inte heller mobiltelefonerna. Under 2010 sökte projektledaren etablera samarbetskontakt med olika ledande mobilleverantörer. Samsung Nordic AB var den part som visade störst intresse för projektet som sådant. Under projekttiden har företaget kommit att tillhandahålla telefoner till såväl personal (Samsung Galaxy 5) som, de litet senare inträdande, eleverna (Samsung Galaxy Ace).
Projektstruktur och genomförande
Jag har i egenskap av projektledare valt att i så stor utsträckning som jag har funnit det möjligt låta projektet vila i den deltagande personalens händer, för att de tillsammans med eleverna själva ska finna gemensamma former för användningen i skola och undervisning.
Jag har, tillsammans med tre representanter för personalen från de båda gymnasieprogrammen, utgjort en operativ projektledningsgrupp som diskuterat möjligheter, förutsättningar, riggandet av personalens kompetensutvecklingsträffar och elevinträdet i projektet. Det mesta av detta arbete utfördes under 2010 och kröntes (14/12) med ett gemensamt möte tillsammans med de båda berörda rektorerna.
Den 21 januari 2011 samlades all berörd personal för ett gemensamt informationsmöte då projektets syfte dryftades och samtycket till delaktighet i projekt och efterföljande studie. Den 17 februari ägde en samlad utdelning av mobiltelefoner och kontantkort rum. Samtidigt hölls en introduktion kring telefonens grundläggande funktioner och kommunens Exchangeserverinställningar. Utöver detta anordnades tre workshops med personalen kring allmän applikationshantering, mobilbloggande och andra funktioner som ansågs ha särskild bäring ur ett lärandeperspektiv. Kompetensutvecklingsinsatserna hölls av projektledaren. Utöver de arrangerade och gemensamma workshop:arna har två extra träffar erbjudits personal i upplevt behov av stöd (i juni och december 2011).
Telefonutdelning och projektstart för eleverna såg olika ut mellan de två klasserna. Fordonsprogrammets elever mottog sina telefoner och startade användningen 12 oktober, 2011. För estetprogrammets elever drog samtyckesförfarandet, som tydliggjorde vikten av att anordna ett förankrande föräldramöte, ut på tiden varför deras projektstart inte kunde ske förrän 9 november, 2011.
Medan det ena programmets lärararbetslag inte har upplevt något större behov av ytterligare projektledarstöd eller projektrelaterade möten i arbetslaget (två stycken i september respektive december, 2011) har det andra programmets lärare påtalat andra behov. Detta lärararbetslag har inbjudit projektledaren att delta vid månatliga lärarlagsträffar under november '11, december '11 och januari '12 för att öka frekvensen till två träffar per månad under februari och mars 2012. Under dessa projektträffar har dels gjorda erfarenheter lyfts och dels frågor av teknisk natur (kring mobila fildelningsytor såsom Dropbox och olika applikationsfunktioner) ställts.
Uppföljning
Nu, i april 2011, börjar det dra ihop sig till uppföljning. Men som framgår ovan har jag, i egenskap av projektledare, genom olika slags möten och träffar kontinuerligt fått inblickar i och bilder av hur projektet har fortlöpt i de båda arbetslagen och klasserna. Härtill kommer den månatliga uppföljningen där både elever och personal individuellt lämnar uppgifter via ett webbaserat enkätformulär om kvarvarande samtals- och surfpott. Inte sällan nyttjas här möjligheten av i ett avsett fritextfält lämna en kommentar som rör projektet. Dessutom har jag haft utbyte, främst via SMS, med deltagare som har haft frågor och funderingar - och då i synnerhet när tekniken inte har fungerat som förväntat.
Jag avser nu att komplettera och förstärka dessa bilder med en allomfattande individuell enkät, bestående av såväl förvals- som öppna frågor, och individuella intervjuer baserade på ett urval av deltagarna.
Niclas Ekberg Pro (
