"Mobilen populär i klassrummet" (PT-artikel)

Niclas Ekberg Pro (@niclasekbergpro) 2012-04-26 18:48 "Mobilen populär i klassrummet" pitea-tidningen.se/nyheter/senast… #mlearning

"How glad you feel with an iPhone-mobil!" Skickades från NE:s mobiltelefon...

@niclasekbergpro, 2012-04-24 14:06

Niclas Ekberg Pro (@niclasekbergpro) 2012-04-24 14:06 QR who you are. Forts unders QR och dess möjligheter att uttrycka och skapa mening. mLearning?: QR revisited emailgenerationen.blogspot.com/2012/04/qr-rev… #mlearning

En färgutskrift i A3, ladda ned en QR-reader/läsare i mobilen och skanna av! Väldigt lätt att skapa QR av länkar till bilder samt av text i form av dikter, analytiska kärnpunkter, betraktelser och ställningstaganden. 

Jag och Bryngel satt och diskuterade QR:s möjligheter. Har suttit och experimenterat och ser detta som ett av många användningsområden. 

Men det är jag det. Hur tänker ni kring QR och dess användningsområden?

/Niclas

QR revisited

Har funderat om det finns någon mening med QR. Jo, visst kan det vara smidigt att - istället för att försöka få människor att minnas en komplicerad URL - låta mobiltelefonen skanna av en QR och slussa användaren till rätt sida. Men kan man göra något mer med tecknen och det litet annorlunda sättet att förhålla sig till text?

Har försökt gå konstnär på mig själv och med hjälp av ett foto (taget av CMiT:s Gunilla Dahlblom), Photoshop och http://www.qrstuff.com/ skapat ett självporträtt som söker säga något mer än vad som möter ögat i form av den avporträtterade. Har här valt att bestycka olikfärgade QR-koder med några uttryck och funderingar.

Det blir en färgutskrift i A3-format, som jag på kontoret ska gå lös på med mobilens QR-läsare (här är länk till PDF i A3-format.

Klicka på bilden för en förstoring för att pröva om det det också fungerar via skärmen

/Niclas

Funderingar kring elevfunderingar: Från konsument till... konsument?

Satte mig igår ned för att börja samla och sammanställa intrycken av mLearningprojektet på Strömbacka så här långt (se föregående inlägg http://emailgenerationen.blogspot.se/2012/04/projektuppfoljning-och-inledande.html). Det börjar bli ett tag sedan jag var ute i reguljär undervisning, så det är enormt roligt att få tillfälle att vara "ensam" med en klass och föra dialog med eleverna.

När vi samtalade kring deras inledande reflektioner (se http://emailgenerationen.blogspot.se/search/label/elevreflektion) framkom, i mitt tycke, några rätt så intressanta perspektiv.

Från konsument till producent?
Flera av esteteleverna gav bilden en teknikanvändning som stärker dem i rollen av flyhänt informationssökande och informationshanterande användare, dvs snarare som konsumenter än producenter.

De ser stora värden i att ha Internet i handen, att inte behöva gå en upplevd omväg över dator för att använda wikipedia och översättningsappar eller se ett lärarinlägg i en gemensam Facebookgrupp osv. Däremot tycks eleverna ha svårt att, i användningen av smartphones, se sig som en del i ett paradigmskifte i synen på kunskap och lärande som förhandling och aktivitet.

Beror den något underbetonade aktivitets- och medskapandedimensionen på de smarta mobilernas relativt små skärmar? Kan så vara, inte minst om man ska lyssna på en av grabbarna på fordonsprogrammet (eller tjuvlyssna, vilket jag gjorde då denne intervjuades av lokalpressen i förrgår). Han påtalade att den produktiva användningen hade varit större om projektet hade utgått från surfplattor istället. Eller är det så att vare sig lärare eller elever, hittills i projektet, inte riktigt förmått sig nyttja mobilerna som produktivitets- och aktivitetsstärkande resurser?

Det kan delvis förhålla sig så, men jag tror samtidigt att vi inte riktigt ser produktionen och skapandet som faktiskt sker: Elever som muntligt gör sina ämnesuppgifter och läxor via mobilens diktafon och mejlar dessa till berörd lärare eller använder mobilens kamera för att dokumentera praktiska moment (som koreografi, etc). Elevaktivitet eller skapande behöver inte vara liktydig med användandet av ett tangentbord och dokumenttext, även om skriven text faktiskt produceras inom detta mobilprojektet - inte minst i form av SMS.

Elevansvar, elevdelaktighet och pedagogiskt ledarskap
En annan intressant infallsvinkel var de många elevröster som höjdes ifråga om de alltför höga förhoppningar som fästes på dem från lärarhåll (och egentligen även från projektledaren) ifråga om att finna vägar och föreslå sätt att nyttja tekniken i undervisningen. Eleverna ryggade för detta ansvar och ville återföra det på lärarna, som de i viss mån upplevde gled undan sitt ansvar.

Här framträdde en, som jag ser det, intressant syn på tekniken som tar annorlunda form (eller ges en helt annan mening) beroende på om den betraktas/används hemma och på fritiden eller i skolan. Medan eleverna gav uttryck för en hemmastaddhet i tekniken då den används på fritiden kände de sig aningen främmande för (samma) teknik, dvs mobilen, i skolundervisningen.

Detta kan delvis bero på att såväl elever som lärare, olyckligtvis, frammanar bilden av ännu ej upptäckta "killer-appar" för specifik användning i specifika ämnen - men också på att skolan som institution och arena av maktintressen och meningsförhandling gör något med oss och tekniken. Men vad gör den? Och gör tekniken och dess användning, i detta fall mobilen, något med deltagarna och skolverksamheten?

Detta tål att tittas närmare på.

Projektuppföljning och inledande elevfunderingar

Igår, ons 18/4, träffade jag fordonsprogrammets elever i FP2b för att informera om den kommande projektuppföljningen. Med på plats var Piteå-Tidningen, som gjorde en uppföljning av den tidigare bevakningen av elevernas inträde i mLearningprojekt. Idag hade turen kommit till estetprogrammets elever, ES2a/c.

Jag bad eleverna sätta sig i grupper om tre och tillsammans reflektera över sina intryck och upplevelser, vilka vi sedan gemensamt samtalade kring. Esteternas reflektioner, som de "mobloggade" på studs, finner du här:  http://emailgenerationen.blogspot.se/search/label/elevreflektion 

Fordonseleverna, som av sina lärare fick i uppgift att gruppvis diskutera mobilprojektets för- och nackdelar samt framtida möjligheter (det tredje och praktikstinna avslutningsåret på FP) mobilbloggade till sin klassgemensamma blogg: http://fordons.blogspot.se/

   

Kommande uppföljning - och av vad?

Fordonsprogrammets elever har varit igång sedan oktober, medan esteteleverna äntrade projektet något senare - i november, 2011(se http://emailgenerationen.blogspot.se/2012/04/projektuppfoljningen-borjar.html för en utförligare beskrivning). Inte mycket tid för användning och utveckling, men resurserna och projekttiden är begränsad. I juni 2012 avslutas projektet i och med att det är så långt förvaltningens resursåtagande sträcker sig - och att studera och följa upp behöver vi göra för att lära och bättre förstå.

Under projektets gång har jag fört löpande samtal med de inblandade lärarna och dessutom avkrävt deltagarna en månatlig uppgiftsinlämning via en webbenkät om kvarvarande samtals- och surfpotter. Inte sällan har både elever och personal lämnat kommentarer i fritextuttrymmet rörande projektet. En begynnande bild av projektet och mobilens möjligheter att berika lärande i skolan börjar därför att torna fram för mig.

Nu tänker jag i nästa led låta samtliga deltagare göra en enkät, bestående av såväl fördefinierade som öppna svarsalternativ kring deltagarnas användning och erfarenheter. Utifrån denna enkät avser jag sedan att göra ett urval bland deltagarna för individuella och öppna intervjuer. Hur vi formar teknik och teknikanvändning tycker jag är intressant - och i synnerhet om vi bör betrakta teknikanvändningen i skolan som en arena där olika användargrupper gör upp om hur tekniken ska användas, gör upp om teknikens mening. Och givetvis: Frågan om mobiltelefonen som möjlighet till andra former av lärande är ju inte ointressant heller ;)

Ja, vi får se vart vi landar.

Projektuppföljningen börjar (en bakgrund)

Efter att mLearningprojektet har pågått i snart tre terminer, varav två i skarpt läge med eleverna i FP2b och ES2a/c, är det nu dags att påbörja uppföljningsarbetet. Litet tidigt menar somliga lärare, som ännu inte har hunnit göra allt de har tänkt sig tillsammans med sina elever. Påbörja och påbörja: uppföljningen kan sägas ha pågått kontinuerligt, i litet olika former, men går nu in i en annan mer aktiv, fokuserad och systematiserad fas.

Projektets bakgrund

I början av 2010 presenterade jag en projektidé om att utforska om och huruvida smartphones kan främja kommunikation och samplanering i skolverksamheten, öppna för fler uttryckssätt och innebära nya vägar till lärande.

Såväl skolförvaltningsledning som gymnasieskolans ledningsgrupp anammade idén. Ett ansökningsförfarande tog vid, som mynnade ut i att arbetslag, bestående av såväl lärare som övrig personal (rektorsassistenter, kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger) i anslutning till två klasser inom olika gymnasieprogram (ES och FP) valdes ut. Totalt omfattade projektet projektet 41 elever och 25 st ur personalen.

Ekonomiska ramar och tekniska förutsättningar

2010 innebar ett intensivt arbete för att finna vägar att kunna driva projektets inom tilldelade budgetramar, dvs. de maximalt 270.000 kr som förvaltningsledningen ämnade avsätta under projektets gång. För att kunna säkerställa en kontinuerlig och systematisk uppföljning av mobiltelefonernas användning eftersöktes en abonnemangslösning med Telia. En sådan lösning visade sig dock inte vara görlig, då ingen överenskommelse om månatligt utgiftstak kunde slutas. Lösningen blev istället att inom projektets ramar tillhandahålla kontantkort (Telia) till deltagarna, vilka den 15:e i varje månad fylldes på med 100 kr (personal) respektive 150 kr (elever). Kontantkortslösningen medgav fria samtal till Teliaabonnenter och 2500 fria SMS/månad. Till detta kom årvisa mobilsurfabonnemang (512 MB/månad) till en kostnad av 499 kr per deltagare. Kontantkortsupprättande och påfyllning samt mobilsurfslösningen omhändertogs av Telemäklarna i Piteå, vilka sedan har debiterat förvaltningen kostnaderna.

När projektet avslutas i juni 2012 kommer den totala kostnaden för abonnemangen att uppgå till strax under 135.000 kr. En abonnemangsberäkning per elev och månad visar sig uppgå till ca 200 kr.

I kommunens kostnader ingår vare sig projektledartiden, vilken förvaltningen centralt har burit, eller den tid som har avsatts för personalens kompetensutveckling och träffar.

I kostnaderna ingår inte heller mobiltelefonerna. Under 2010 sökte projektledaren etablera samarbetskontakt med olika ledande mobilleverantörer. Samsung Nordic AB var den part som visade störst intresse för projektet som sådant. Under projekttiden har företaget kommit att tillhandahålla telefoner till såväl personal (Samsung Galaxy 5) som, de litet senare inträdande, eleverna (Samsung Galaxy Ace).

Projektstruktur och genomförande

Jag har i egenskap av projektledare valt att i så stor utsträckning som jag har funnit det möjligt låta projektet vila i den deltagande personalens händer, för att de tillsammans med eleverna själva ska finna gemensamma former för användningen i skola och undervisning.

Jag har, tillsammans med tre representanter för personalen från de båda gymnasieprogrammen, utgjort en operativ projektledningsgrupp som diskuterat möjligheter, förutsättningar, riggandet av personalens kompetensutvecklingsträffar och elevinträdet i projektet. Det mesta av detta arbete utfördes under 2010 och kröntes (14/12) med ett gemensamt möte tillsammans med de båda berörda rektorerna.

Den 21 januari 2011 samlades all berörd personal för ett gemensamt informationsmöte då projektets syfte dryftades och samtycket till delaktighet i projekt och efterföljande studie. Den 17 februari ägde en samlad utdelning av mobiltelefoner och kontantkort rum. Samtidigt hölls en introduktion kring telefonens grundläggande funktioner och kommunens Exchangeserverinställningar. Utöver detta anordnades tre workshops med personalen kring allmän applikationshantering, mobilbloggande och andra funktioner som ansågs ha särskild bäring ur ett lärandeperspektiv. Kompetensutvecklingsinsatserna hölls av projektledaren. Utöver de arrangerade och gemensamma workshop:arna har två extra träffar erbjudits personal i upplevt behov av stöd (i juni och december 2011).

Telefonutdelning och projektstart för eleverna såg olika ut mellan de två klasserna. Fordonsprogrammets elever mottog sina telefoner och startade användningen 12 oktober, 2011. För estetprogrammets elever drog samtyckesförfarandet, som tydliggjorde vikten av att anordna ett förankrande föräldramöte, ut på tiden varför deras projektstart inte kunde ske förrän 9 november, 2011.

Medan det ena programmets lärararbetslag inte har upplevt något större behov av ytterligare projektledarstöd eller projektrelaterade möten i arbetslaget (två stycken i september respektive december, 2011) har det andra programmets lärare påtalat andra behov. Detta lärararbetslag har inbjudit projektledaren att delta vid månatliga lärarlagsträffar under november '11, december '11 och januari '12 för att öka frekvensen till två träffar per månad under februari och mars 2012. Under dessa projektträffar har dels gjorda erfarenheter lyfts och dels frågor av teknisk natur (kring mobila fildelningsytor såsom Dropbox och olika applikationsfunktioner) ställts.  

Uppföljning

Nu, i april 2011, börjar det dra ihop sig till uppföljning. Men som framgår ovan har jag, i egenskap av projektledare, genom olika slags möten och träffar kontinuerligt fått inblickar i och bilder av hur projektet har fortlöpt i de båda arbetslagen och klasserna. Härtill kommer den månatliga uppföljningen där både elever och personal individuellt lämnar uppgifter via ett webbaserat enkätformulär om kvarvarande samtals- och surfpott. Inte sällan nyttjas här möjligheten av i ett avsett fritextfält lämna en kommentar som rör projektet. Dessutom har jag haft utbyte, främst via SMS, med deltagare som har haft frågor och funderingar - och då i synnerhet när tekniken inte har fungerat som förväntat. 

Jag avser nu att komplettera och förstärka dessa bilder med en allomfattande individuell enkät, bestående av såväl förvals- som öppna frågor, och individuella intervjuer baserade på ett urval av deltagarna.

Elevreflektion: mobil utvärdering

Att kunna ha kontakt med alla i klassen samt lärare har känts mycket givande. Det låter kanske inte mycket, men att kunna kontakta alla om man har frågor och diverse är ju inte en självklarhet. Vissa har ju inte råd med mobil eller att försörja det hela. Vi tycker att idén i sig är bra, det finns appar som kan passa och underlätta i skolan, exempelvis RunKeeper. Dock kändes det som att projektet hamna lite på sidan, ibland pga tekniska problem med att få allt att fungera men även att vi inte maximera projekets potential. Sammanfattningsvis tycker vi det är en bra idé men utförande kunde ha varit bättre .

Elevreflektion: reflektioner

Helt ärligt så har inte mobilen används lika mycket som den skulle kunna. Lärarna borde ha fått mer info/tips på hur mobilen skulle kunna användas efter som det känns som att det läggs för stor vikt på oss elever.
Det är väldigt praktiskt kunna söka fakta och att ha möjligheten att komunicera med klassen/lärare. Det finns helt klart potential i projectet om man är lite mer förbered ochalla får en baskunskap och tips på appar som man kan använda i undervisningen.
Om projektet blir större så är det bra att satsa på mobiler med större skärm eventuellt surfplatta.
Det har varit störande moment gällande telefonerna. Dom har krånglat och hängts sig väldigt ofta vilket vi har fått höra från många olika håll.
Det som krävs av oss elever var oklart vi har som inte förstått vad som krävs för att projektet skulle fungera men vi ser som sagt helt klart potential i projektet och tycker att det är värt att gå vidare med men det krävs då mer information och tips till elever och lärare.

Elevreflektion: J, E & J

Jimmy Engström säger att det här projektet är en magnifik storslagen idé.. Några ord Jimmy sade om projektet : Spektakulärt, episkt, meningsfullt, intressant, och det är inte enbart för att man får en mobil. Att vi hade gratis samtal och sms till klassen var en väldigt stor fördel, 

Elias säger: Det är fruktansvärt praktiskt att ha telefonen tillhands för att kunna lätt söka information, kunna kontakta dem andra i klassen. 

Jag själv (Joakim) Tycker att det här var ett bra projekt som borde fortsättas! Det är väldigt praktiskt att kunna när som helst snabbt ta fram information. Telefonerna har använts väl i många ämnen, även fast många har upplevt problem med telefonen (att den hänger sig) så dom flesta väldigt nöjda med projektet i sig. Vi hoppas på att fler klasser skall få pröva på detta.

Elevreflektion: Reflektion

Saker som har varit bra:
- Det var lätt att få tag på en lärare/elev vid studieresa.
- lärarna har haft lättare att nå oss elever och påminna om kommande uppgifter.
- vi har gjort utvärderingar på telefonen. Eftersom vi har kunnat göra detta hemifrån så har det inte gått någon onödig tid från lektionerna.
- på dansen har vi använt telefonerna till att filma och fota. Filmerna har vi använt till att komma ihåg material och av det göra en koreografi. Fotona har använts till marknadsföring av utbildningen.
- vi laddade ner en app till matten för att lätt kunna rita upp grafer. Vi använde även telefonen som ordbok via internet på svenskan och engelskan. Detta gör att det blir lättare till hands.
Saker som har varit mindre bra:
- att man måste ha två olika telefoner.
- lärarna kunde ansträngt sig lite mer för att komma på fler användningsområden.
- internet tog slut snabbt.

Elevreflektion: Grupp emma kajsa johanna

Vi skulle kunna klara oss utan telefonen,men den är bra och gör det mycket enklare att söka fakta och information tex på internet. Och det går fortare än att behöva starta upp en dator eller söka i en bok..  Man får lättare information och blir fort uppdaterad då man får sms från lärare, och klasskamrater.
Man har en väckarklocka! På idrotten använde vi runkeeper för att visa hur långt vi gått så läraren kunde hålla koll på oss.

Elevreflektion:

Vissa matematikappar var både användbara och hjälpsamma, det blev lättare att lära sig hur man skulle tänka.

Vi har även använt telefonen för att skicka mail med utvärderingar och andra skolarbetet. Det blir lättare att göra arbetet eftersom man oftast har med sig telefonen. Det blir då också mer miljövänligt eftersom att man inte använder sig av papper lika mycket. 

När man har lätt att skriva memon blir det lättare att komma ihåg viktiga skoluppgifer och prov.

Skickat från min Samsung Mobil

Träff med esteteleverna

Idag 11.10 träffar jag esteteleverna för att berätta om uppföljningen av projektet, som ligger i startgroparna.
Vi passar även på att i 3-grupper reflektera kring erfarenheterna av ha deltagit i mLearningprojektet under (snart) två terminer.

Vill att en i gruppen dokumenterar samtalen och publicerar tankar här på bloggen via e-postadressen:
ekberg.niclas.[at]blogger.com
/Niclas

Testar QR med Bryngel

Vi skapar en QR för Bryngels bild, som ligger på dennes blogg - och ponerar att denna QR ligger på en affisch, som ska ta mig till originalbilden

Quick Response on Teaching

Kan du tyda detta?

QR-projektspåning med Bryngel

Vad kan man göra med ett ämnesmål, en mobil och appen QR code generator? Kanske nåt spännande?
Börjar med att ladda upp en egen QR för att se om jag kan läsa den med appen QR Droid. Testa du också!
Har du erfarenhet av att använda qr i arbetet med eleverna? Lämna gärna en kommentar eller ett länktips!

Satte samman en QR med QR Code Generator (hittar du här: https://play.google.com/store/apps/details?id=com.nb.qrcode.gen) och lade, som du kan se ovan, upp den på bloggen. Använde sedan QR Droid (som du hittar här: https://play.google.com/store/apps/details?id=la.droid.qr) för att skanna av den. Fungerade det då? Yes!

Öppna appen QR Droid och fokusera koden
i rutan, så... 

...skannar appen av koden (genom
kameran) - och presenterar
tolkningen/budskapet i klartext.

/Niclas

Påfyllning av samtalspotter och projektlandning

Hej på er alla, mLearnare!

Projekttiden går mot sitt slut. På basis av de månatliga uppgiftsinlämningarna har jag beslutat att potterna är så stora hos de flesta att jag stryper april och maj-inbetalningarna för samtliga utom de som ligger under 350 kr. Har man inte lämnat uppgift, har jag utgått från antagandet att potten förmodligen är rätt avsevärd.

Kommunen och förvaltningen är satt under stor ekonomisk press, vilket gör att det känns extra angeläget. Vi får varje månad 2500 nya SMS, men inte när månadsinbetalningarna upphör. När de 2500 SMS:en är tömda kommer fortsatt SMS:ande att dras från den kvarvarande samtalspotten, till en kostnad av 0,69 kr/st. Så det är bara att SMS:a på för de allra flesta. Mobilsurfen är betald för ett år (sep ’12 för elever, feb ’13 för lärare) och berörs inte på något sätt.

PT återbesöker FP-elever och lärare den 18 april kl. 12.30 och jag träffar esteteleverna och pratar projekterfarenheter och uppföljning 19 april. Återkommer med tankar kring uppföljning av era erfarenheter och information kring hur vi hanterar telefonerna.

Ska göra ett SMS-utskick också till eleverna med de 19 deltagare vars potter kommer att fyllas på två ggr till, men avvaktar ett tag med detta.

Mvh/Niclas

Trådlöst, teknik och hälsa

Debattartikel i Aftonbladet 30/3 som varnar för smartphones, surfplattor och trådlöst i skolan och bland barn i allmänhet. Hmm, hur resonerar du..?
http://mobil.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article14609821.ab;jsessionid=3EA5824ACDAD02288572C6433B084F3F.mobil-www1

/Niclas

Location:Hummerstigen,,Sverige

TechnOD?

Litet på temat att det blir lugnare i skolan om alla är "avskärmade". Det enda som saknas för att göra bilden komplett är elevernas hörlurar/Niclas


Bergelin (beskuren 4-rutestripp) i SvD 25/3 ger litet perspektiv på tekniksatsningar (iPad, smartphones, etc) i undervisningen #tankigen #technOD

Location:Hummerstigen,Piteå,Sverige